Noraåvägen slingrade sig från Idkerbergsvägen upp genom skogen till de branta backarna vid Asplundsfäbodarna för att där fortsätta mot Noraå Bruks lämningar efter den smedja som på 1800-talet fanns där.
Vid 1800-talets början beordrades Tunabönderna att röja för en väg upp till det då påbörjade bruket. De fick 6 månader på sig vilket de vilket de förvånansvärt nog klarade med tanke på terrängens svårigheter.
Väl framme vid den fördämda sjön Noran vek den av norrut för att sedan följa sjön västerut och leta sig fram emot Hålbodarna och vidare ner mot Brötjärna.
När det moderna skogsbruket växte fram blev det svårt att ta sig upp med lastbilar för backarna vid Asplundsfäbodarna och i början av 1950-talet anlades en ny väg med en något annorlunda sträckning, den som idag ännu trafikeras.
Samtidigt blev vägen mot Hålbodarna alltmer svårframkomlig och växte igen förutom en bit upp mot Korpklacken.
En ny väg anlades mot sjön Bästen med en vändplan bara ett par hundra meter ifrån vägen mellan Brötjärna och Gästgivarebodarna.
Vid ett broras på 1980-talet förlängdes dock vägen ända fram till denna väg vilket nu gjorde att det går att köra mellan Noraåbruk och Djurås.
